Ovanför postlådan på väggen hänger två lavemang kannor i emalj. Slangarna som på den tiden var gummi, saknas (trots att de inte var engångsföremål), men vem sörjer den sörjan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett fotoalbum i vita nyanser, skräp och skrot
1 kommentar:
Kaunista kertakaikkisesti :) T. A ;)
Skicka en kommentar