Jag bar in två gamla skafferidörrar (som jag berättade om för ett par inlägg sedan), som hade stått ute i ett par år. Färgen var starkt blå. Ville lite renovera, men det blev bara inredning och möblering.
Efter några dagar hade målfärgen krympt ihop så, att det var bara att blåsa bort den!
Jag målade dem nu med en mycket tunn vit målfärg, för att få tid att fundera, vill jag att de förblir shabbiga, eller helvita. Men absolut ljusare än efter att färgen flagat.
Inte EN ny pryl har skaffats till detta rum, som alltså är yngsta dotterns f.d rum.
Det här är nu färgen på dörrarna - för tillfället.
Min blivande bloggningsplats?
För läänge sedan, köpte jag en trälåda från en antikaffär (ja, faktiskt) och ägaren sade att detta är en gammal hemmagjord klabblåda från landsbyggden.
Men efter att också denna låda stått ute i ur och skur, lossnade förstås målfärgen - och se: fram kom "STOCKHOLM SWEDEN BARNÄNGEN"! Jag antar att lådan har kommit till Finland under världskriget, med tvål shampoo osv.
Rummet sett från dörren. Nja, det finns ingen dörr till rummet, bara ett dörrhål.
Lilla skåpet är ett gammalt nattduksbord (som var gullt och grått) från Åbolands Sjukhus.
Äntligen kan man ha blommor på fönsterbrädorn, när elbatterierna blev onödiga p.g.a luftvärmepumparna.
Äntligen fick min stol, som jag hittat från skroteriet, för länge sedan, en vördig funktion. Som sidobord. Alla lampskärmar till mina bordslampor saknas. De finns nog, men i butiken. I vilken, det vet jag inte ännu.
Den här långa kistan är från skroteriet likaså, och får vänta på vidare åtgärder. Dvs målning.
Sängkappan skall jag riva loss (trots att jag just sytt det dit) för det är fasligt. Jag har ett lite ruffare på lager. En matta vore så skön att ha, men vi kan inte ha mattor någonstans, för vår lillhund DRAR SIN RÖV på dem och det ser inte värst vackert ut, ej heller är kännslan trevlig med skitränderna!
Så i korthet: Dörrarna ville jag ha som en liten skärm, för att få sängen lite avskilld från det övriga rummet, en alkov, med andra ord.
Jag bar in två gamla skafferidörrar (som jag berättade om för ett par inlägg sedan), som hade stått ute i ett par år. Färgen var starkt blå. Ville lite renovera, men det blev bara inredning och möblering.
Efter några dagar hade målfärgen krympt ihop så, att det var bara att blåsa bort den!
Jag målade dem nu med en mycket tunn vit målfärg, för att få tid att fundera, vill jag att de förblir shabbiga, eller helvita. Men absolut ljusare än efter att färgen flagat.
Inte EN ny pryl har skaffats till detta rum, som alltså är yngsta dotterns f.d rum.
Det här är nu färgen på dörrarna - för tillfället.
Min blivande bloggningsplats?
För läänge sedan, köpte jag en trälåda från en antikaffär (ja, faktiskt) och ägaren sade att detta är en gammal hemmagjord klabblåda från landsbyggden.
Men efter att också denna låda stått ute i ur och skur, lossnade förstås målfärgen - och se: fram kom "STOCKHOLM SWEDEN BARNÄNGEN"! Jag antar att lådan har kommit till Finland under världskriget, med tvål shampoo osv.
Rummet sett från dörren. Nja, det finns ingen dörr till rummet, bara ett dörrhål.
Lilla skåpet är ett gammalt nattduksbord (som var gullt och grått) från Åbolands Sjukhus.
Äntligen kan man ha blommor på fönsterbrädorn, när elbatterierna blev onödiga p.g.a luftvärmepumparna.
Äntligen fick min stol, som jag hittat från skroteriet, för länge sedan, en vördig funktion. Som sidobord. Alla lampskärmar till mina bordslampor saknas. De finns nog, men i butiken. I vilken, det vet jag inte ännu.
Den här långa kistan är från skroteriet likaså, och får vänta på vidare åtgärder. Dvs målning.
Sängkappan skall jag riva loss (trots att jag just sytt det dit) för det är fasligt. Jag har ett lite ruffare på lager. En matta vore så skön att ha, men vi kan inte ha mattor någonstans, för vår lillhund DRAR SIN RÖV på dem och det ser inte värst vackert ut, ej heller är kännslan trevlig med skitränderna!
Så i korthet: Dörrarna ville jag ha som en liten skärm, för att få sängen lite avskilld från det övriga rummet, en alkov, med andra ord.
